Domkyrka
Skara domkyrka anlades troligen runt år 1000 och är en gotisk basilika. Det nuvarande utseendet fick kyrkan i huvudsak under 1886–1894. Kyrkan restaurerades då under Helgo Zettervalls ledning och ombyggnaden inspirerades av den gotik som kyrkan byggdes om till under 1200-talet och början av 1300-talet. Till exempel hittades ett medeltida triforiegalleri som Zettervall kopierade i kyrkans övriga triforier. Dock finns även nygotiska drag i byggnaden.
Före Helgo Zettervalls restaurering hade det medeltida lägre basilikakoret till största delen rivits på 1840-talet. Dessutom hade södra tvärskeppet byggts om i barock på 1700-talet. Ett medeltida kapitelhus i två våningar samt i vinkel mot det på andra sidan gatan en tiondelada, båda i sten, inrymdes i en byggnad anknuten till domkyrkans kor, det nordöstra sidoskeppet. Detta sidoskepp var dessutom också byggt i två våningar och en rest från det är en dörr från korets norra trapptorn, som mynnar rätt ut i det fria tre fyra meter ovanför golvet i dagens norra sidoskepp. Den tillbyggda medeltida byggnaden hade en tunnel för den förbipasserande gatan norr om domkyrkan och revs år 1742 samtidigt som ett nytt kapitelhus uppfördes söder om Skoltorget (den nuvarande lokalen för domkapitlet).
Ett intressant romanskt inslag, förutom vissa stenreliefer et cetera, är kolonettfönstren från den tidiga romanska kyrkan, som fortfarande finns bevarade i tornens lägre våningar. Domkyrkan har flera gånger härjats i krigen mellan Sverige och Danmark. Medeltida inventarier finns i allmänhet bevarade endast i sten, men en hel del medeltida mässhakar finns bevarade, liksom ett par bevarade nattvardskalkar (se artikeln om biskop Adalvard den äldre). En medeltida bok (Skaramissalet) och några fragment av de medeltida korstolarna finns också bevarade (de två sistnämnda på Västergötlands museum).


Kloster, kyrkor m.m. under medeltiden
Förutom domkyrkan uppfördes under medeltiden tre andra kyrkor, ett hospital, ett härbärge för gamla präster, ett helgekorskapell samt två kloster.
De tre församlingskyrkorna var:
Sankt Nikolai kyrka; grunden av kyrkan synlig som ruin väster om domkyrkan (grävdes fram på 1940-talet när ett hus revs som tidigare stått på tomten).
Sankt Lars kyrka; under nuvarande Järnvägsgatan (kyrkans östra del är markerad i gatans stenläggning). Järnvägsgatan är för övrigt den enda gata i centrum som drogs under 1800-talet, tidigare sträckte sig istället Västra Kungshusgatan upp till torget. Innan denna gatudragning fanns en särskild plats framför Sankt Lars kyrka (i äldre stadsplaner från till exempel 1700-talet).
Sankt Pers kyrka; under nuvarande Stadshotellets glasveranda i korsningen mellan Skaraborgsgatan och Järnvägsgatan.
Det ena klostret var ett dominikanerkloster, vars klosterkyrka inom klostrets murar var S:t Olofs kyrka. Det grundades 1234. Det andra klostret, för franciskaner, hade S:ta Katarina kyrka som klosterkyrka och detta kloster omnämns första gången 1259. Dominikanerklostret omvandlades senare under Johan III till Skaraborgs slott (se mer om detta nedan). S:ta Katarina klosterkyrkas grundmurar blev grunden för Sveriges första veterinärinrättning grundad 1775. Än idag utgör klosterkyrkans grundmurar grunden för ett av husen i denna inrättning (det sydligaste). Och delar av dessa lämningar kan ses i basutställningen i Veterinärmuseets källare.
Några få testamentshandlingar utfärdade till förmån för dessa kloster finns ännu kvar; av hertigarna Erik och Valdemar erhöll exempelvis klostren vardera 20 mark. En av församlingskyrkorna (S:t Pers) skänktes till staden av biskop Brynolf Algotsson, en form av botgöring inför Gud. 1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, men detta kanske bara var ett namn för prästhärbärget. Det förstnämnda ådrog sig Gustav Vasas vrede, då det där bodde en honom förhatlig munk. Kungen befallde att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till sina bröder i Sigtuna.


Reformationen och Skaraborgs slott
Reformationen berövade kyrkorna deras rikedomar och kyrkorna började förfalla och rivas. Av några av dem finns inte en sten ovan jord. Skara förblev även efter reformationen säte för styrelsen i ett stift, vars omfång dock minskades. Under en del av 1500- och 1600-talen var Skara säte för en kunglig ståthållare. Till residens för denne uppförde Johan III ur det forna dominikanerklostret Skaraborgs slott omedelbart söder om staden. Från det slottet fick Skaraborgs län sitt namn. Det förstördes vid danskarnas härjningståg 1612 (se mer om slottet i artikeln om Skaraborgs slott).


Administrativa tillhörigheter
Skara stadshus, byggnaden var tidigare läroverk.
Skara stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun, och i den omliggande Skara socken, där delar av bebyggelsen med tiden kom att befinna sig, inrättades Skara landskommun. Stadskommunen införlivade 1934 Skara socken/landskommun och uppgick 1971 i Skara kommun med Skara som centralort.
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Skara stadsförsamling och Skara landsförsamling, och därefter till den sammanslagna Skara församling.
Orten ingick till 1944 i domkretsen för Skara rådhusrätt och därefter till 1971 i Skarabygdens domsaga (1944–1947: Skara, Skånings och Valle tingslag; 1948–1971: Skarabygdens domsagas tingslag). Från 1971 till 2009 ingick orten i Lidköpings domsaga och Skara ingår sedan den 1 april 2009 i Skaraborgs domsaga.


Stadsbild
Centrala Skara har kvar sitt medeltida oregelbundna gatunät. Där ligger det gamla torget, domkyrkan och rådhuset. Andra kulturhistoriskt intressanta byggnader är Gamla biblioteket från 1850-talet (nu finns även ett nybyggt bibliotekshus) och det gamla läroverket (se särskilt avsnitt nedan) från slutet av 1800-talet. Numera ligger även turistbyrån i Gamla biblioteket. Där finns också några äldre träbyggnader kvar från 1800-talet, men många av dem har rivits, bland annat många på 1960-talet och därefter. Norr om centrum ligger Västergötlands museum till vilket ett friluftsmuseum hör som ligger ett hundratal meter öster om själva museibyggnaden. Friluftsmuseet har gamla gårdshus, lanthandel, en gammal träkyrka med klockstapel med mera, från olika delar av landskapet.

Källa: wikipedia

Tillbaka till huvudsidan